Hörneå bys hemsida www.becken.se
Torsåker och Prästmon
I slutet av denna artikel ses två tillägg:
1) 2024-09-22 av Christer Engman angående släktforskning med beröring till häxprocessen. Christer bor i Strömsbruk men har sin bakgrund i grannbyn Ängersjö.
2) 2024-10-27 av Ann-Katrin Lagnefeldt med samma tema som Christer ovan. Ann-Katrin bor i Haninge men har sin uppväxt i byn Öre, född Lundqvist.
Sevärdheter utmed Ådalen är många, varav några har refererats till; Sandslån, Mariedal, och High Coast Distillery i Bjärtrå (fd Box). Ångermanälven har kantats av historisk mark under årtusenden. Detta hörs på namnet, där "anger" betyder "fjord" och som givit namn åt landskapet Ångermanland.
Nämforsens hällristningar berättar om livet utmed älven under stenåldern. Under järnåldern var älvens dåtida mynning säte för hövdingadömen. Mer om detta kan läsas i Jonathan Lindströms bok Sveriges Långa Historia, en bok som refererats till tidigare på Becken-Webben, bland annat i artikeln Hörneå för 2000 år sedan.
Bild 1. Gammal karta med Härnösand i sydöst och det som idag kallas Höga Kusten. I centrum av kartan noteras Torsåker. Området är tätt på kyrkor, vilket antyder en viktig bygd och ett behov av omvändelse från den gamla hedniska tron.
Under medeltiden fanns borgen Styresholm i den dåtida älvmynningen. Landhöjning har därefter flyttat holmen uppströms älven, och förvandlat holmen till fastland. Styresholm ligger på en fastighet med dagens namn "Hov", vilket även detta ger historiska vibrationer. Älven smalnar av i området, ett område som än idag heter Styrnäs och kan indikera kontroll över vattenvägen. Kända grannar är Prästmon och Torsåker, vilket leder fram denna artikel mot slutet av 1600-talets och dåtidens häxprocesser - vilket är en helt annan historia än den om Styresholm.
Bild 2. Torsåkers kyrka, en idag populär kyrka men med ett mörkare förflutet. I förgrunden Redaktör Lena Lindholm och Redaktionskatten Tussilago.
Angränsande till Hola Folkhögskola ligger Häxmuseet. En halv kilometer västerut ligger Torsåkers kyrka med anor från 1200-talet. I kyrkan verkade prästen Laurentius Christophori Hornaeus, vars mor Elisabeth Målares dömdes till häxa och avrättades i Härnösand 1674. Att döma modern som häxa var inte sonen Laurentius verk, men något som han därefter tog sig an med hull och hår som sitt livsverk i Torsåker.
Bild 3. Laurentius Christophori Hornaeus till höger och Redaktör Lena Lindholm till vänster.
Bild 4. Scener från Häxmuseet (foto bild 1-4 Gunnar Engström).
Hösten 1674 rannsakas och döms 71 personer, mestadels kvinnor. Sommaren 1675 halshuggs de anklagade "häxorna" och bränns på bål. I detta sticker Torsåker, Prästmon och Laurentius Christophori Hornaeus ut på ett fasanfullt sätt. Detta och resten är historia som kan studeras på häxmuseet i Prästmon - med andra ord ett bra utflyktsmål för den historiskt intresserade.
--ooOoo--
Gunnar Engström, 2024-09-17
TILLÄGG No1 2024-09-22 av Christer Engman.
Ett mail kom till Redaktionen med anledning av artikeln ovan. Det var Christer Engman från Strömsbruk - bördig från grannbyn Ängersjö - som hörde av sig igen. Christer är en erfaren släkforskare och har kommit med material och inlägg till vår hemsida. Så här skrev Christer angående häxprocessen.
Följande fann jag i min släktforskning och det berör väl också delvis din släkt.
Erik Djupedius och Elisabet Nilsdotter och deras tragiska möte Vid de numera väldokumenterade häxprocesserna i Torsåker 1674-1675 förekom två personer från vardera halvan av mitt släktträd.
Den ene var prästen Erik Djupedius (farfars farmors morfars farmors morfar som även kallade sig Ericus Erici Djupeadius). Han var född i Djuped i Styrnäs socken, senare kyrkoherde i Grundsunda. Erik Djupedius var en av de anklagande prästerna.
Den andra var Elisabet Nilsdotter (mormors morfars farfars morfars farmors mor, mormors morfars mormors farfars farmors mor) från Dynäs, Gudmundrå. Hon var en av de personer som anklagades för häxeri. Hon dömdes 1674 till döden för häxeri mot sitt nekande. Hon kallades "Elisbetta i Aspeby" i ransakningshandlingarna. Den 1 juni 1675 halshöggs och brändes hon på bål tillsammans med 70 personer (64 kvinnor, 2 män och 4 pojkar) på ett berg i gränstrakten mellan Torsåkers, Dals och Ytterlännäs socknar (öster om Lesjön).
Tack för intressanta tillbakablickar.
Hälsningar Christer
Till förståelsen hör att Christer Engman och Skribenten är avlägset släktingar. Om undertecknad är släkt med den olycksaliga Elisbetta i Aspeby eller prästen Erik Djupedius, eller båda - förtäljer inte historien.
TILLÄGG No2 2024-10-27 av Ann-Katrin Lagnefeldt.
Släktforskningens baksida- obehaglig vetskap
Efter att ha läst inlägget med Christer Engmans kommentar om häxprocessen på denna bloggsida, kom jag ihåg att jag har en ana vid namn Barbro Djupaedia!Sålunda sökte jag på nytt på Barbro Djupaedia som jag har i mitt släktträd på min mormor Helgas sida. Fru Barbro Djupaedia var maka till gästgivaren och kronolänsman Bryngel Eriksson på Lefvar gästgiveri (föregångaren till Levar Hotell ) och dotter till ovan nämnde präst/kaplan.
Herr Engmans farfars farmor morfars farmor morfar, Eric Ericus Djupaedius var far till min ana Barbro Djupaedia, som således var min mormors mormors mormors mormor. Att denne präst var en av de präster som anklagade kvinnor för häxeri hade jag ingen aning om. Förra sommaren fick vi p.g.a av motorhaveri ställa vår fullpackade bil på väg söderut på en verkstad i Härnösand. När bilen var lagad tog vi tåget till Härnösand för att hämta hem bilen och passade på att bese staden när vi ända var där. Vi besökte Västernorrlands museum och även domkyrkan. På Västernorrlands museum fanns en utställning om häxprocesserna. Burr! Synnerligen obehagliga berättelse och bilder. Även en animerad film om Karin Larsdotter som dömdes till döden.
Enbart i byn Torsåker i Ångermanland, avrättades 71 personer mellan den 19 oktober – 5 november 1674. De halshöggs eller brändes på bål, främst kvinnor men även barn och ett antal män. Det är länge sedan men när man släktforskar så inser i vart fall jag, att det inte är så enormt långt bort i tiden. Jag hoppas att jag inte hittar flera av dessa mörkrets män inom mina släktled. Prästkragar finns det nämligen en hel del av i släkten. När namnen slutar på -ius eller annat latinskt avslut så finns där en präst.
Nu kan man i vart fall läsa på SVTs hemsida, att Härnösands stift beslutat att minnesstenar ska resas vid alla kyrkogårdar i stiftets orter där personer som avrättades, bodde. Inte en dag för tidigt!
Svenska Kyrkan har nu också nu lyst frid över dem som dog i trolldomsprocesserna på 1600-talet.
Hälsningar Ann-Katrin
Sannolikheten att vara släkt med varandra är stor från tider då rörligheten i samhället var begränsad. Präster flyttade mer än allmoge. Större rörlighet blev det vid slutet av 1800-talet då emigration till bland annat USA tog fart. En annan rörlighet kom sig av industrialisering och urbanisering.
Förutom Christer och Ann-Katrin hörde även tidigare bybon SvenEric Bergström av sig till undertecknad. Släkten Bergström är släkt med Engmans från Ängersjö, vilket undertecknad även är. SvenEric berättade också om släktskap med dito präster ovan, vilket troligen även gäller undertecknad. SvenErics fru Margareta har även hon intressanta kopplingar i historisk tid, berättade SvenEric.
Vi tackar Christer Engman, SvenEric Bergström och Ann-Katrin Lagnefeldt för deras bidrag till vår allas kunskap.
Gunnar Engström, 2024-10-28
--ooOoo--
Besökare
Hörneå bys hemsida www.becken.se